För Märta Järvinen har halmarbete under åren blivit en kär hobby. Hon kan tillverka allt från ståtliga halmhimlar till vepor med invävd halm. För att få bästa möjliga råmaterial till sitt arbete odlar hon själv materialet hon använder.

Idagens läge då ekologiska värden och återvinning blir allt viktigare har halmarbetet upplevt ett uppsving. Det fyller både nutida och dåtida krav och är ett överskottsmaterial som kan användas till mycket.

Halm har en god isoleringsförmåga och används i dag som isoleringsmaterial i ekobyggen. För dem som har tillräckligt med kunskap och fingerfärdighet är det endast kreativiteten som sätter gränser för vad man kan tillverka av materialet. Hantverkare i alla åldrar har därför på nytt börjat upptäcka det mångsidiga och förmånliga materialet.

Att tillverka föremål av halm har tusenåriga traditioner. Man har exempelvis hittat förvaringskärl av halm i egyptiska faraoners gravar. Halmen tas tillvara av råg- eller havreväxten som blir över vid skörden och har i sekler använts i stall och ladugårdar som underlag för djuren.

Vi människor har gjort en mindre behaglig bekantskap med materialet då det i tiden använts som en förmånlig fyllning i madrasser.

Intresse ledde till hobby

En som är bekant med halmarbete av alla de slag är pensionären Märta Järvinen, från Kråkö i Borgå. För henne var det ett intresse för hembygden som ledde till att hon lärde sig mera om att tillverka föremål av halm. Hon deltog i arbetet att sköta friluftsmuseet Postbacken i Borgå. Museiområdet finns i byn Illby som under åren blev ett centrum för halmarbete i Östra Nyland.
–Tanken föddes att vi borde ha mera halmarbete tillgängligt för besökarna eftersom det var unikt för Illby och Postbacken. Jag råkade hitta några gamla halmstrån i en av bodarna och började fundera hur man kunde använda dem, säger Märta som i dag är pensionär efter en yrkesbana inom ungdomsföreningsrörelsen både i Borgåbygdens ungdomsförbund och i Nylands svenska ungdomsförbund.

Efter att ha gått en kurs i Borgå medborgarinstitut började hon arbetet.

Odlar själv materialet

Märta tillverkar i dag utsökta halmarbeten, allt från halmhimlar till stjärnor och vepor med invävda halmstrån. Halmen hon arbetar med har hon odlat själv på tomten hemma på Kråkö.
– Jag vävde ganska mycket vepor och behövde litet längre strån än det fanns att få. Därför måste jag själv börja odla.

Området hon odlar på är endast några kvadratmeter stort men skörden räcker mycket väl till de föremål hon tillverkar. Själva rågsådden sker på hösten medan skörden skall ske före midsommar följande år.

Den egenodlade råghalmen har många fördelar jämfört med sådan man kan köpa i hobbyaffärer. Den är tunnare, har en naturligare färg och är framförallt färsk vilket gör den mera hållbar. Det är också möjligt att välja vilken del av halmstrået man skall använda till vad.

Hennes odlade råg påminner inte om den råg man ser på rågfältet. Den är betydligt längre och blir lätt en manshöjd. Detta då man inte använder moderna stråförstärkningsmedel som gör halmstrået tjockare och kortare.

En ljuskrona av halm pryder nog vilket julbord som helst.

Torkar halmen mot husväggen

Järvinen brukar behandla halmen på traditionellt sätt genom att torka den i knippen som hängs upp längs med husväggen.
– Det är mycket ekologiskt då stråna bleks av solen utan några starka blekmedel, säger hon.

Halmen förvaras utomhus hela sommaren i skydd mot regn.
– På hösten tar jag in den för att sortera och putsa.

Att tillverka julpynt och himlar av halm var ett traditionellt hantverk som förr utfördes i hemmen av kvinnor och barn. Det gjordes under de mörka vintermånaderna och försäljningen av föremålen man tillverkade var ett viktigt tillskott i kassan. I Illby flätade kvinnor och barn halmflätor som såldes vidare, bland annat till Borgå halmhattsfabrik. Den verkade från slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1920-talet.

Himmel med symbolik

Arbetet hade också en symbolisk betydelse. Varje år gjordes exempelvis nya halmhimlar. Ju större halmhimmel som tillverkades desto bättre skörd föreställde man sig att det skulle bli följande år.
– Halm var ett bra material att göra dekorationer av till jul. Den var gratis och det enda som krävdes för ett gott slutresultat var skicklighet.

Halmhimlar har under senare år hittat tillbaka till hemmen och finns i dag ofta upphängda året om och inte enbart till jul.

Men vad är det med halm som tilltalar Märta Järvinen så mycket?
– Det är något helt annat än det glittrande ”tingel tangel” som i dag importeras från Asien. Halmarbetet håller år ut och år in bara man tar hand om det.

Märta beskriver sig som en människa som hela tiden vill ha något att göra med händerna. Här kommer halmen väl till pass. Halmen är också ett lätt material vilket är ypperligt då hon under de senaste åren haft problem med hälsan och inte på samma sätt som förr klarar av att lyfta tunga saker.

Himlar av alla de slag

Märta tillverkar gärna halmhimlar av olika modeller. Inspiration får hon både av traditionella modeller och från hantverksböcker. Under de senaste tio åren har det publicerats en hel del inhemska böcker som på ett enkelt sätt visar hur man gör himlar eller andra prydnadsföremål av halm. Många av dem är finskspråkiga men tack vare bilderna ser man lätt hur man skall göra även om man inte kan språket så bra.
– Det lönar sig att börja med enkla småskaliga projekt. Om man gör ett halmhänge bör man komma ihåg att använda en mjuk tråd och inte sytråd, för den skär sönder halmen.

Själv använder Märta mjukt virkgarn. Tråden förs genom halmen med en lång nål. Då hon tillverkar halmstjärnor och hängen av den tunnaste halmen trär hon tråden genom halmen utan nål. En nål med tråd skulle vara för tjock för de tunna stråna. Det tar tid att tillverka en halmhimmel och kräver precision.
– Det är ett tålamodskrävande arbete. Jag brukar förbereda mig genom att klippa stråna i exakta längder och sedan rada dem i lådor. Om man slarvar märks det snabbt i slutresultatet då arbetet blir snett.

När Märta arbetar med en himmel finns det behövliga materialet i exakta längder i lådor framför henne.
– Jag rekommenderar att man går till biblioteket och lånar en bok som visar hur man gör olika halmsaker.

Text och foto: Marit Björkbacka

Här får du instruktioner hur du gör ditt egna halmänge.
https://www.kuriren.fi/2019/11/21/gor-ditt-eget-halmange/

0
    0
    Din köpkorg
    Din köpkorg är tomTillbaka till butiken