I Henricas kollektiv delas jobb och glädje

image_print

I ett stort och ståtligt stenhus med stora fönster och tre våningar i stadsdelen Friherrs i Vanda bor Henrica Fagerlund med sin dotter och sju andra vuxna och tre barn i det kollektiv hon bildade för några
år sedan.

I huset bor en musiker och digiföretagare, en fotograf, en dansare, en sjukskötarstuderande, en massör, en restaurangarbetare, en skådespelare och en busschaufför och astrolog. De bor tillsammans i ett kollektiv. Henrica bjuder frikostigt på sin historia.

Det hela började då Henrica skilde sig. Tanken på att bo i en liten lya med sin dotter lockade inte. Dessutom skulle Henrica vara ensam då dottern växelvis bodde hos pappan. Att bo i ett kollektiv kändes som det bästa alternativet. Hon letade efter lämpliga kollektiv på sociala medier. Det fanns många, men inget som passade henne och dottern. Henrica bestämde sig för att bilda ett eget kollektiv. Grundtanken var att erbjuda skilda föräldrar med barn en trygg och bra plats att bo på.

Själva processen gick snabbt. Hon började med att leta efter ett lämpligt hus. Det var ingen enkel match. Det gällde att hitta ett stort egnahemshus med en bra planlösning och många sovrum. Visst fanns det många stora hus, men bara ett som lämpade sig för ändamålet: ett stort och ståtligt stenhus i tre våningar, med hela åtta sovrum och som bonus en egen etta i en av byggnaderna på gården.
Ägaren hade för avsikt att sälja huset, men det var svårsålt.

Henrica var den enda som var intresserad, hon ville hyra huset. Ägaren ställde sig positiv till att hyra ut det. Det fanns dock ett krav – att Henrica skulle hyra hela huset. Sedan fick hon i sin tur ordna med avtal för eventuella underhyresgäster.

– Det var nog ett skäligt krav. Det är nog bäst att en person bär huvudansvaret. Annars kan det uppstå situationer där man antar att någon annan sköter om saker som i verkligheten blir ogjorda.
Henrica använde sig av sociala medier för att hitta människor som var intresserade av att flytta in i kollektivet. Eftersom det är väldigt svårt att säga upp hyreskontrakt har varje person en prövotid på tre månader. Under prövotiden hinner alla parter se ifall vardagen funkar och man vill bo kvar i kollektivet.

– Om allt fungerar och alla är nöjda förnyas kontraktet, i andra fall hävs kontraktet efter tre månader. På det viset blir det inget större drama, förklarar Henrica.
I dag får hon ofta förfrågningar om lediga rum. Eftersom det är svårt att säga när det kan finnas lediga rum har hon en lista där hon skriver ner namnen på intresserade personer. Då något rum blir ledigt kan hon börja med att kolla listan och höra ifall de fortfarande söker hem.

Ett stort kollektiv

Totalt finns det nio sovrum i huset, vilket betyder att det som mest kan bo nio hushåll under samma tak. Antalet personer som kan bo i kollektivet beror på hur många singlar, barn eller par som flyttar in.
– Huset är nog i största laget, konstaterar Henrica. Ju fler hushåll desto större är flyttrörelsen. Livet tar sina svängar och folk flyttar ut. Det är vanligt att folk hittar en ny partner och därför flyttar ut. Någon gång har även den nya partnern flyttat in. Att söka nya människor som kunde passa in i vårt kollektiv är en stressig process, säger Henrica.

Med åren har hon fått ett gott öga för vem som kunde passa in i deras kollektiv. Det gäller att kunna se vad de kan erbjuda varandra och hur alla passar in under samma tak.
– Ansvarstagandet och organiserandet är nog enklare med färre människor under samma tak. Praktiska saker som uppdelningen av städningen var lite krånglig till en början. Men jag kan tänka mig att det är så oberoende om man bor i en storfamilj eller i ett kollektiv.

I dag har hon kommit fram till ett fungerande system. Var och en har ett eget område de ansvarar för. Det kan vara städningen av en toalett, tvättutrymmena eller vardagsrummet.
– Alla städar på sitt eget sätt, huvudsaken är att det är rent och trivsamt för alla. I köket städar alla efter sig själva. Och just det är otroligt viktigt i ett kollektiv, säger Henrica.
Här kan man inte lämna kaffekoppen efter sig och anta att någon kommer och plockar upp efter en.

– Det gäller att ta varandra i beaktande så ingen behöver bli ledsen eller känna att den är tvungen att plocka upp efter andra. Alla bör ge varandra möjligheten att kunna laga mat i ett rent kök.
Köket, vardagsrummet, tvättutrymmena och trädgården används gemensamt av alla som bor i huset. Sovrummen är privata utrymmen. Var och en inreder sitt eget rum och i de gemensamma utrymmena finns möbler som tillhör någon i huset.

– Då folk flyttar in brukar de komma med en lista på möbler och lösöre som de har med sig. Det gäller då att fundera på vad som får plats och vad vi har användning för, säger Henrica.

LÄS MERA I KURIREN NUMMER 4-2021

Text: Daniela Salo
Foto: Mikimac Photography

image_print

Kaj Lindh

No Comments

Post a Comment

0
    0
    Din köpkorg
    Din köpkorg är tomTillbaka till butiken