Vill du ha en öl? Det är en vanlig fråga män emellan i våra nordiska länder. Ett sätt att inbjuda till ett välkomnande, kanske lite förtrolighet. Sedan sex år tillbaka svarar Kai Lindqvist alltid nej på den frågan. Reaktionerna han får är blandade, men han har fattat sitt beslut.

Karlebys mest positiva människa kallas han av en bekant. För hos honom finns det alltid ett skratt på lut. Han är social och skojfrisk. Och målmedveten. Om beslutet att inte dricka alkohol alls längre säger han att han försökt sluta kanske hundra gånger genom åren, men att det lyckades först på 101:a försöket. Varför han lyckades denna gång vet han inte riktigt.

Dels var det ett beslut som mognade fram, han ville helt enkelt bryta en dålig vana – och målmedveten har han alltid varit, dels att hans yngsta döttrar såg honom alkoholpåverkad på en födelsedagsfest och blev rädda.
– Jag ställde mig frågor som: Vad håller jag på med? Jag blev led mig själv. Tänkte nog lite på hälsan också, även om inga symptom fanns. Kompisar får säga vad de vill. Nu slutar jag! Det första halvåret är jättejobbigt för honom, men efter det går det ganska bra.

– Jag kan sakna roliga fester tillsammans med kompisar och visst kunde det vara skönt med några öl och glas vin efter avslutad arbetsvecka. Men jag njuter av att kunna vakna klockan sex på lördag morgon och välja att gå ut och börja jobba med något utan att ha huvudvärk och känna mig trött. Veckosluten är dubbelt längre numera.

Visst kommer det kommentarer om att han är så mycket tråkigare nuförtiden. Men han håller fast vid sitt beslut. Många accepterar också det beslutet utan att kommentera desto mer.

Och så har han hittat nya intressen. Att röra på sig i skog och mark har alltid intresserat honom och liksom träarbeten och att plocka bär. Nu har han hittat tjusningen med att safta också.

– Jag har i ett par år kokat mycket saft om höstarna. Vanligen tar det en timme för saftmajan att koka klart, så jag åkte på ett 45-minuterspass till gymmet under tiden en dag. ”Nej, nu har saftmajan snart kokat klart så jag måste hem”, sa jag när jag var klar och möttes av många skeptiska och förvånade blickar. Till sist sa en: ”Han talar säkert sanning. Sådant där säger man inte som skämt”, säger han och skrattar.

En av gymkompisarna har också fått en flaska saft av honom och kan konstatera att det smakade bra. Matlagning och bakning är intressen som vaknat till liv i vuxenålder för honom.

Blev idrottsinstruktör

Kai blev intresserad av fotboll redan som liten pojke. Då det var dags att bestämma vad han skulle utbilda sig till efter avslutad grundskola hade han ingen aning, men idrott i alla de former och att röra på sig var han intresserad av. Så han sökte sig först till Norrvalla, senare till Solvalla och blev idrottsinstruktör.

Under åren han var borta från hemstaden Karleby hittade han den amerikanska fotbollen som han spelade i bland annat Tavastehus och senare i Karleby då han återvände dit.

– I Karleby har det inte funnits något lag på 25 år, men de håller på att starta upp ett igen. Jag var och kollade in när de tränade förra helgen. Jag kommer själv inte att börja spela igen, men det var en rolig tid. Jag fick många kamrater genom den hobbyn. Tränarna som kommit till Karleby har alla varit mina gamla spelkamrater.

Många kanske tror att alkoholen inte hör hemma i idrottskretsar, men den används där ofta för att slappna av eller annars bara ha roligt tillsammans. Kai började snusa som tolvåring och i högstadiet prövade han alkohol för första gången. Efter det gjorde han som många, vanliga finländska män. Han drack periodvis alkohol nästan varje helg. Det var också vad de flesta gjorde i hans bekantskapskretsar, även i dem där man idrottade mycket.

– Då man är yngre går det ju bra att dricka alkohol tre dagar på raken och sedan lida av baksmälla en dag. Men senare betyder det att man dricker en dag och mår dåligt i tre dagar. Jag vill inte påstå att jag var alkoholist, men när jag börjar dricka alkohol har jag ofta svårt att sluta förrän jag är riktigt full. Inte alltid. Ibland behöll jag kontrollen. Men oftast drack jag alltför mycket. Och då jag blev äldre ledde fredagsölen som avslappning till att halva lördagsförmiddagen gick åt till att ha baksmälla. Även om jag haft mycket roligt när jag varit ute och festat så kom jag till en punkt då jag tyckte att nu får det vara nog. Nu slutar jag dricka alkohol helt och hållet.
Ett halvår före det hade han slutat snusa. Också det gick ganska bra att avsluta. Tobak har aldrig intresserat honom och droger har han aldrig velat röra.

– Utbildningen i Solvalla tog upp dopning av olika slag så jag har aldrig varit intresserad av att pröva några droger.

LÄS MERA I KURIREN NUMMER 16/2020

Text och foto: Harriet Jossfolk-Furu

0
    0
    Din köpkorg
    Din köpkorg är tomTillbaka till butiken