READING

Basen för trygghet är ordning, reda och planering...

Basen för trygghet är ordning, reda och planering

image_print

Till vardags jobbar Elisabeth Eriksson som hushållsrådgivare på Finlands Svenska Marthaförbund, men i dag välkomnar hon mig på sin gård i Nickby, Sibbo. Då det är en lite regnig förmiddag stiger vi in i huset där det fortsätter grönska också på verandan.

– Jag har en bekant som driver upp tomatplantor från frön och vi brukar få några plantor av honom, berättar Elisabeth. Tomatplantorna, som är sex stycken till antalet, är stora och frodiga, här och där skymtar mogna tomater.

– Jo, så där till husbehov räcker de till, bekräftar värdinnan.
Husbehov, beredskap och självhushållning är något vi kommer att tala om under de kommande timmarna. Våren och sommaren har på grund av coronapandemin varit avvikande på många sätt och det har fått många att tänka till i fråga om mat och andra förnödenheter.
– Beredskap och självhushållning är två skilda saker, men man kan säga att de har en gemensam bas, säger Elisabeth. Bägge bygger på att du ska vara beredd att ta hand om dig och din familj också under avvikande förhållanden.

Pandemier av olika slag innebär ofta undantagstillstånd, men också i ett normalt läge förutsätter myndigheter i Finland att invånarna har beredskap för eget hushållsbruk för 72 timmar, det vill säga tre dygn. Beredskap i fråga om mat, men också sådant som batterier, ljus, medicin och godis (se bifogad tabell på nästa uppslag).

– Det var fascinerande att se vad vi finländare hamstrade då coronan landade i Finland, säger Elisabeth. Plötsligt var det tvål och toalettpapper vi bunkrade upp med. Någonstans uppstod en rädsla för att just de här produkterna skulle ta slut. Själv överraskades jag av det här med tvålen, har människor inte tvättat händerna tidigare?

Alldeles i början av pandemin hände det också att en del matvaror tog slut i affärerna. Malet kött, pasta och konserver fanns inte att köpa, frukter och grönsaker var under några dagar en bristvara. Dels berodde det på att familjer bunkrade upp, dels berodde det på att alla hushåll till vardags håller sig med en reservuppsättning mat och torrvaror.

– Bara en sådan sak som ämbar. Vi finländare är ju kända för att köa för gratis ämbar som olika affärer delar ut. Då ämbarena väl är hemma, så fyller vi ju dem oftast med något. Tvättmedel, bär eller annat. Det är inte så att man direkt, utan att tvätta ämbaret, vill tappa upp dricksvatten i de kärl vi har hemma. Förvaringen av ämbar är också en utmaning, i mindre lägenheter är det ofta brist på förvaringsutrymmen, säger Elisabeth.

Köp bara det du använder

Att vara väl förberedd, för 72 timmar eller ett längre pågående undantagstillstånd, kräver viss planering, i synnerhet om man är typen som tar dagen och maten lite som den kommer. Enligt Elisabeth Eriksson är det viktigt att komma ihåg en tumregel:

– Bygg upp ditt förråd med sådana varor som du använder också i vanliga fall. På så sätt kan du försäkra dig om att allt kommer till användning, det är ekonomiskt vettigt och du undviker matsvinn.

Elisabeth vill gärna undvika stränga regler i fråga om allt från hur man ska äta rätt till hur man bygger upp ett förråd för längre användning. Också den som till vardags gärna äter färska och närproducerade råvaror kan under undantagstillstånd öppna en burk tonfisk utan att få dåligt samvete.

– Är det undantagstillstånd så är det, det gäller också det man äter. Över huvud taget förespråkar jag smidighet, i synnerhet om det i övrigt är svåra eller tunga tider. Man ska inte vara för sträng med sig själv. Ingen ska behöva känna att den måste det ena eller det andra, vare sig det gäller matlagning eller något annat.

En fördel med att bygga upp ett lager av varor man också till vardags använder är att varorna inte hinner bli gamla. Det är ändå viktigt att hålla ett öga på skafferiet och varorna, med jämna mellanrum ska man arbeta sig genom varorna för att förrådet ska hållas färskt.

Skog och mark som en bas för förrådet

Diskussionen om bär och svamp i de finländska skogarna är aktuell i och med att en stor del av den utländska arbetskraften på grund av den rådande coronasituationen inte fått tillstånd att komma till Finland.
Väl medveten om att det är fråga om en stor marknad, mycket pengar och vitaminer som riskerar bli kvar i skogen, anser Elisabeth att diskussionen om bären fått en för negativ ton.

– Ingen ska tvingas ut i skogen för att plocka bär, menar hon, inte arbetslösa, inte asylsökande. Bär- och annat plockande är frivilligt och för en nybörjare gäller det att inte gapa efter för mycket.

– Man behöver inte utgå från att man direkt plockar ett eller flera ämbar bär, säger hon. Då man går ut med små barn i skogen, brukar jag säga att man inte ens ska ta med sig något att plocka bären i, redan det att man sätter några bär i munnen brukar väcka plockarinstinkten. Börja med en liten skål och låt plockarglädjen växa.

Enligt rekommendationer borde vi äta cirka två deciliter bär per dag, året om. Oavsett om det är fråga om ett enpersonshushåll eller en större familj, innebär rekommendationen att frysen borde innehålla en stor mängd bär och gärna också annat som skog och grönsaksland bjuder på. Problemet för många är, precis som i fråga om ämbaret, förvaringen.

– Utmaningen är förvaringen, säger Elisabeth, i synnerhet i städerna. Tidigare fanns det så kallade kallskåp åtminstone i äldre höghus. Också de kalla källarutrymmena har planerats bort i jakten på mer kostnadseffektiva ytor. I de flesta mindre lägenheter finns enbart ett kylskåp försett med ett litet frysfack, det är inte mycket som ryms in i ett sådant.

– Det är synd, fortsätter hon, i synnerhet nu då unga vuxna av i dag är väldigt medvetna och intresserade av naturen, av att ta tillvara bär och svamp och att tillreda mat själva.

En möjlighet för dem med familj, släkt och vänner som bor lite större, är att låna en del av någon annans källare och frys, på så sätt kan man ta hem det man får rum med. Elisabeth har också ett förslag till:

– Det är väldigt vanligt med gemensam tvättstuga och gemensam bastu i höghus. Kunde man inte gå in för någon form av gemensamma frysboxar också?

Läs mera i Kuriren 13-2020

Text och foto: Micaela Röman

image_print

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

By using this form you agree with the storage and handling of your data by this website.