Stora visioner för Brännskär

image_print

Morgonrusningen är tät från centrala Åbo ut mot skärgårdens ringväg. Vid färjfästet kliver jag ombord på båten och står på däcket och blickar ut över det spektakulära sceneri som
Åbolands skärgård bjuder på i det strålande förmiddagssolskenet. Destinationen för min utflykt är Brännskär, en ö ute i Nagu södra skärgård. Väl framme får jag ett hjärtligt välkomnande av Ida Törnroos och Simon Strömsund, som står i beredskap att slå
ner bopålarna för gott på Brännskär.
Ursprungligen var Brännskär ett gammalt fiskehemman under flera hundra år. Tragiskt nog fick den traditionen ett slut när fiskaren på Brännskär förolyckades i en drunkningsolycka, och när änkan bestämde sig för att avsluta verksamheten köptes den bebodda delen av ön upp av Åbolands Skärgårdsstiftelse.
Målsättningen med Brännskär i dag är att det traditionella skärgårdslivet med året-runtboende skall kunna fortgå och platsen skall fortsätta leva och andas. Simons vän Lennart Söderlund ansökte om att bli arrendator, fick sin ansökan beviljad, och han har nu bott på ön i fem år. Lennarts yngre bror Linus Söderlund och Simon är barndomsvänner, och därför blev det naturligt att Simon engagerades i verksamheten på Brännskär. Simon och de två bröderna driver i dag ett företag som håller allt som händer på Brännskär rullande.
Både Simon och Ida har studerat scenkonst vid Novia i Vasa. Ida blev utexaminerad i maj 2016 och Simon tre år före henne. Beslutet att flytta ut till Brännskär på heltid för två
dramapedagoger var en process som mognade fram under lång tid.
– Jag besökte Brännskär första gången som turist tillsammans med mina föräldrar, minns Ida. Jag visste att någon av de tre killarna jag såg jobba på holmen studerade scenkonst i Vasa, och jag skulle själv börja med det samma höst. När jag väl inlett studierna vid Novia gick jag fram till Simon i kafferummet och frågade ”Hej, är det du som är Lennart?”
– Det är en fråga jag fått många gånger, inflikar Simon med ett brett leende.
När skämtandet blev allvar
Ida och Simon blev småningom ett par, och Ida började sommartid jobba i gästhamnen och med caféverksamheten på Brännskär, något hon gjort under tre somrars tid. De två började skämta sinsemellan om att de skulle flytta ut till Brännskär på heltid sen. Det finns inga sommarstugor på ön, utan vid sidan av Lennarts hus finns bara ett bostadshus till som stiftelsen önskar heltidsboende till. Vill man bo på Brännskär är enda möjligheten att göra det året runt. Långsamt smög det sig in allt mera allvar i skojandet mellan Ida och Simon.
– Jag var på praktik för ett år sedan i Norge, berättar Ida. Jag minns att jag satt i badkaret och drabbades plötsligt av insikten att det inte är ett skämt längre utan att vi på riktigt kommer att flytta ut till Brännskär. Jag reagerade med att brista ut i gapskratt.
– Min beslutsprocess var mera konkret, då jag ändå jobbat här varje dag i tre år, säger Simon. Jag har många gånger tänkt på hur det skulle vara att stanna kvar här när arbetsdagen är slut i stället för att ta båten till Nagu. Men det var ett stort steg att på allvar fråga flickvännen om hon vill flytta ut hit när hon ändå studerade uppe i Vasa.
– Simon hann faktiskt aldrig fråga, fyller Ida i. Det handlar inte om att han vill flytta och jag har låtit mig övertalas till det, utan det var faktiskt jag som förslog att vi skulle göra allvar av skämtet. Simon hade säkert tänkt tanken många gånger, men han höll den för sig själv.
– Jag vågade ju aldrig fråga, skämtar Simon. idaochsimonwebb
Bägge brister därefter ut i ett hjärtligt skratt.
Bostadshuset renoveras nu som bäst
Just nu håller paret på, tillsammans med bröderna Söderlund, deras far Lasse Söderlund
och några arbetare till, att renovera bostadshuset de kommer att flytta in i. Man har även låtit flytta ett gammalt stockhus från Nagu till området, och det håller på att inredas till café och båthamnsreception. Det tidigare köket och caféutrymmet har varit ganska litet och oändamålsenligt.
Det sjuder av liv den soliga vårdag jag gästar ön, och ljudet från ekande
hammarslag blandar sig med fågelsång och vågskvalp.
När flytten väl ägt rum och renoveringarna är klara hoppas Ida på att kunna göra teater, som hon är utbildad till. Den natursköna omgivningen skulle lämpa sig väl för teatergrupper för repetitioner och annat förberedande arbete. Redarhuset nere vid vattenbrynet (som ursprungligen användes bland annat för att vårda näten, men nu är ombyggt) skulle passa väl som repetitionslokal.
Planerna är ännu på visioneringsstadiet, och paret siktar först på att flytta in och slå sig till ro innan framtidsplanerna får utkristalliseras mera i detalj.
– På ett mera konkret plan vet jag att jag till hösten kommer att dra kurser i teater, drama och dans i Pargas, Nagu och Korpo, förklarar Ida. I sommar kommer jag att ha fullt upp med att jobba i hamnen. Men visst drömmer jag om att Brännskär kunde bli en välkomnande famn för konstnärer och kulturarbetare dit de kunde komma för att koppla av, leva nära
naturen och hitta inspiration och kreativt flöde.
Ingen brist på sysselsättning
Simons vardag består i att hålla i trådarna för den ordinarie verksamheten. Brännskär fungerar som en gästhamn och rymmer cirka 35 båtar. Simon och bröderna Söderlund samlar in hamnavgiften och utöver det driver de ett litet café som betjänar båtgästerna. De utvecklar ständigt verksamheten och inkomsterna håller företaget flytande. De fiskar också sommartid och har ett rökeri på stranden där hamngästerna kan köpa med sig färskrökt fisk.
Det finns två vedeldade bastur på området som hyrs ut till båtgästerna. Det finns inga duschar, utan allt är i gammaldags stil. Sommartid tar arbetet i hamnen all tid, och vår och höst erbjuder man paket åt bland annat lägerskolor och företag med olika aktiviteter. Vintrarna går åt till underhåll av båtar och hus. Även vedarbete tar mycket tid på vintrarna. Två vedeldade bastur som står varma nästan dygnet runt på somrarna slukar stora mängder ved.
– Det som vi jobbar mest på att utveckla just nu är olika aktiviteter. Vi håller till exempel äventyrsläger för barn här. Vi har kajaker och små träsegelbåtar som används av grupperna som gästar Brännskär. Vi har en klättringsvägg bestående av en tolv meter rak klippa som finns här på ön, och som vi håller på att skaffa utrustning till. Vi har också en paintball-
bana, och erbjuder grupper kurser i teambildning. Tanken med att utveckla aktiviteterna är att förlänga säsongen utöver semestermånaderna.
Kulturaktörer i skärgården
Vill man driva ett ställe som Brännskär behöver man vara en riktigt mångsysslare. Simon bygger och renoverar, sköter pappersjobb, bakar bullar, röker fisk, trycker planscher och marknadsför, spelar också ibland teater och sjunger och spelar för hamngästerna.
– Jag drömmer om att modifiera utrymmena så de blir mera anpassade för teater och konstnärligt skapande, berättar Simon. Bland annat kommer ett av vindsrummen i vårt hem att inredas som en liten musikstudio. Jag behöver mata konstnärssidan inom mig för att jag ska kunna må bra i det övriga arbetet. Flera gånger i veckan under högsäsongen ordnar vi ju också evenemang här med levande musik och olika former av underhållning. Vi har bjudit på allt från jazz och opera till spansk folkmusik. Vi hoppas kunna vara aktiva kulturaktörer här ute i skärgården.farwebb
Kaffet och de nygräddade bullarna jag bjuds på smakar ljuvligt ute i det fria. Jag går en lång promenad längs en naturstig på ön, och passar på att sitta på klipporna en stund och lyssna på lugnet. På andra sidan holmen träffar jag Brännskärsbornas får på stranden, och de hälsar mig med ivriga bräkanden och nosar nyfiket på kameran när jag försöker fotografera dem. Friden och stillheten är bedövande jämfört med den stress jag upplevde omkring mig när jag försökte tränga mig ut ur Åbos morgonrusningstrafik några timmar tidigare.
Jag tänker på Idas och Simons visioner omkring att låta kulturen i dess olika former slå rot, växa och blomstra här ute. Brännskär är en pärla. Jag är ingen båtmänniska men tog mig enkelt ut hit från Nagu med en kostnadsfri förbindelsefärja som tog cirka 20 minuter. Jag ser fram emot att gästa Brännskär fler gånger, och då upptäcka allt det som har fått spira ur Idas och Simons visioner.
Text och foto: Frank Berger

image_print

COMMENTS ARE OFF THIS POST

INSTAGRAM
FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM