Internet-KBT och vårdsamordnare i primärvården effektivt vid depression

Internetbaserad KBT vid depression är en väl fungerande metod inom primärvården, visar ny forskning. Dessutom finns nu belägg för att en modell med vårdsamordnare i psykisk ohälsa, som ger patienter tät och handfast guidning, leder till såväl friskare patienter som ökad kostnadseffektivitet.

– Att få
tillgång till vård, och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt
för patienter med psykisk ohälsa, konstaterar Anna Holst, disputerad i
allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt
specialistläkare och vårdcentralschef inom Närhälsan i Göteborg.

I arbetet med
sin avhandling har hon studerat kostnadseffektiviteten vid kognitiv
beteendeterapi, KBT, via internet samt funktionen vårdsamordnare psykisk ohälsa
på vårdcentral, en specialutbildad sjuksköterska som kontinuerligt följer,
stöttar och lotsar personer med depression och ser till att vårdinsatserna blir
av.

Internet-KBT
visade sig vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i
primärvården, och lika kostnadseffektivt. Friheten i att kunna få behandling
när och var man ville var attraktivt för många patienter.

Vårdsamordnare
ger många vinnare

Kontakt med en
särskild vårdsamordnare vid depression har också visat sig vara en bra metod
som leder till snabbare tillfriskande, och signifikant tidigare återgång i
arbete. Att funktionen dessutom är höggradigt kostnadseffektiv jämfört med
sedvanlig primärvård, för både sjukvård och samhälle, är ett viktigt resultat.

Närmare 400
patienter med mild till medelsvår depression ingick i underlaget. Bland dem som
hade kontakt med vårdsamordnare var tillfrisknandet inte bara snabbare, det var
också fler i denna grupp som blev helt återställda, och fler återgick tidigt
till arbete. Allt detta sammantaget bidrar till den höga kostnadseffektiviteten
av vårdsamordnarorganisationen i primärvården.

– Resultaten
är spännande och kan utgöra underlag för politiska beslut om
depressionsvården, som faktiskt utgör en stor del av den vård som ges i Sverige
i dag, då den psykiska ohälsan är så stor. Väldigt många svenskar drabbas
av depression, själva eller som anhöriga, säger Anna Holst.

Forskning
med potential att påverka

Cecilia
Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin,
Göteborgs universitet, betonar värdet av evidensbaserad forskning om hur
organisation och metoder i den hårt pressade primärvårdssektorn kan utvecklas.

– Psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården. För dem som drabbas är det särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet, och det fungerar dåligt i dag. En patient kan, efter första läkarbesöket, få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Under väntetiden har vårdcentralen inte alltid regelbunden kontakt med patienten. Att stå på väntelista är ingen bra vård, det är snarare icke-vård, säger hon. 

Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin

Källa: http://hdl.handle.net/2077/58090