Avtalsmodellen reko kommer ursprungligen från Japan där den startade redan i början av 1970-talet. Där kallas modellen teikei, som betyder ”ge livsmedel ett ansikte”. Idén till att starta reko-ringar i Finland fick Thomas Snellman i samband med ett besök i Frankrike hösten 2012. Under de senaste åren har rekorörelsen spridit sig som ringar på vattnet.
Thomas Snellman är en verklig eldsjäl när det gäller närproducerade livsmedel. Under de senaste tre åren har han blivit något av en kändis, inte bara i Finland, utan även utomlands. Han föreläser bland annat på olika föreningsmöten, i skolor och på seminarier. Hans telefon ringer ofta och e-posten är livligt frekventerad. Hemma i Karby har han haft besök av många personer som önskat diskutera ekojordbruk med honom. Besökarna har kommit till den lilla byn i Pedersöre från till exempel Frankrike, Italien, Nya Zeeland, Chile, Mexico och Argentina.
I fjol gav Thomas ungefär hundra intervjuer. Under fem dagar i höstas handlade det om två intervjuer för teve och två för radio samt sex stycken tidningsintervjuer.
– Intresset för reko är enormt och det är till stor del del medias förtjänst, säger han anspråkslöst.
Historien bakom att rekorörelsen nådde Finland är fascinerande. Allt började av en slump. Thomas hade i många år varit intresserad, förutom av ekojordbruk, av franska som språk. Han hade studerat språket både genom kurser och genom ett par månaders arbetspraktik i Frankrike. Under sina besök i landet fick han många bekanta. Hösten 2012 besökte han en god vän i Frankrike. Vännen ville bland annat visa honom något intressant, ett system som kallas Amap och som går ut på att sälja direkt, utan mellanhänder.
– Han tog mig med till en parkeringshall. Där öppnade olika producenter bakluckorna på sina bilar och ett lämmeltåg av konsumenter strömmade till för att plocka åt sig det de hade beställt på förhand, berättar Thomas.
Då föll polletten ner för ekobonden från Karby i Österbotten. Eftersom Thomas filmade allt kan han på minuten säga när idén till reko föddes.
– Det var den 25 oktober 2012 klockan 17.32. Idén om att starta någonting liknande här hemma kom som en blixt från klar himmel.
Rekoringar är populära
När Thomas återvände hem tog han kontakt med Ann-Sofi Ljungqvist på projektet Eko Nu och Jonas Harald på Foodia. Båda tände på idén och ungefär ett halvår senare hölls den första rekoträffen i Jakobstad.
– Till att börja med var det inte så lätt att övertyga de lokala producenterna om nyttan med direkthandel, men så småningom lyckades det. Själv tror jag på att man ska ta alla chanser och alla möjligheter tillvara, säger Thomas.
En kort tid efter starten i Jakobstad kom Vasa med i bilden. Och snart var framgången med rekohandeln ett faktum. Utvecklingen har gått precis som Thomas förutspådde.
Nya rekoringar startar hela tiden. I början av april månad fanns det ungefär 120 rekoringar i Finland. Nu när intervjun med Thomas Snellman publiceras finns det säkert många fler.
Varje dag får dessa ringar cirka 400 nya medlemmar som vill handla mat direkt av producenterna.
– Under de senaste åtta månaderna har det tillkommit ungefär hundratusen nya medlemmar. Rekoringarna är nu uppe i 180 000 medlemmar, konstaterar Thomas glatt.
Rekoringarna lever sitt eget liv. Varje ring har en egen grupp på Facebook där producenterna erbjuder sina livsmedel och konsumenterna beställer det de vill köpa. Handeln sker sedan på överenskommen plats och tid. Grundtanken är att livsmedlen ska vara närproducerade och säljas direkt av producenten.
Thomas följer prissättningen, men han vill inte ingripa i den.
– Jag hoppas att prissättningen är sådan att producenterna får en skälig inkomst för sina insatser och att de inte konkurrerar sinsemellan, säger han.
Utvecklingsmöjligheter finns fortfarande
Även om rekorörelsen snabbt blivit mycket populär ser Thomas Snellman fortfarande stora utvecklingsmöjligheter, framför allt i södra Finland.
– På kort sikt är det större risk för brist på producenter i förhållande till konsumenter än tvärtom, tror han.
Han uppskattar att det ryms 250–300 fungerande rekoringar i Finland och att det inom ett par år finns minst en halv miljon medlemmar i dessa ringar.
– I Jakobstad har rekoringen cirka fyratusen medlemmar eller ungefär tjugo procent av befolkningen. I Laihela har drygt trettio procent av invånarna gått med under ett år, berättar Thomas.
– Det är klart att rekorörelsen inte växer i all oändlighet, men potentialen att växa finns fortfarande.
Sett ur speciellt de små och medelstora producenternas synvinkel har reko en viktig betydelse, men systemet med direkthandel löser givetvis inte alla problem som bönderna står inför.
– När det gäller till exempel grönsakshandeln har våra lokala producenter tyvärr ingen möjlighet att konkurrera med de stora butikskedjornas priser på importerade livsmedel. Men tack vare reko får de lokala grönsaksodlarna i alla fall ett visst prispåslag. Det räcker kanske inte till för att skapa en god lönsamhet, men det är ett steg i rätt riktning. Och många kunder uppskattar det ekologiska och närproducerade.
Flera fina utmärkelser
Thomas Snellman har under de senaste två åren fått flera fina utmärkelser. År 2014 fick han priset Foodia Awards för sitt engagemang i reko. Foodia Awards är ett koncept för att uppmärksamma bra produkter och kunniga människor inom livsmedelsbranschen i Österbotten. Priset ges till ett företag, en organisation eller en person som geom sin verksamhet visat gott exempel eller haft en positiv inverkan på österbottnisk matproduktion.
Följande år utsågs rekofenomenet till Årets närmatsgärning 2015. Samma år mottog Thomas årets finlandssvenska matkulturpris av Finlands svenska marthaförbund r.f. I motiveringen till det priset står det bland annat att reko-handeln har bidragit till att öka förståelsen för producentens arbete och respekten för råvaran samt att rekohandeln har gett ett stort lyft åt den närproducerade maten, som är en viktig del av marthaförbunderts matvision.
I år erhöll rekorörelsen matskribenternas pris, Vuoden Ideasipuli, som utdelas vartannat år.
– Jag är naturligtvis glad och tacksam över utmärkelserna, men allt är inte min förtjänst. Det finns många personer som hängivet trott på min idé. För mig handlar rekohandeln om jämlikhet och enkelhet i matproduktionen, säger Thomas.
– Vi behöver skapa kontakter så att kommunikationen mellan producenter och konsumenter sker på lika villkor. Samtidigt bör vi skapa förtroende för lokal mat så att den som står för en ärlig och miljömedveten produktion också får betalt för den.
* Mera information om ekobranschen i Svenskfinland hittar du på www.ekonu.fi
Olika rekoringar hittas även på Facebook.
Text: Margaretha Sundqvist
Foto: M. Sundqvist och Ragna Weegar
Thomas gav lokala livsmedel ett ansikte
