Markus Lytts berättar att han halkade in i musik- och teaterbranschen som på ett bananskal. Efter gymnasiet hade han inga konkreta yrkesplaner utan sökte ”på skoj” in till en förberedande musikteaterutbildning i Bjärnum, Sverige. Och på den vägen är han fortsättningsvis!
Markus Lytts kommer ännu i håg namnen på skolkamraterna som väckte lusten att hålla på med musik och teater hos honom.
– Det var under sista året i Vasa övningsskolas gymnasium som två flickor på musiklinjen, Maria Aldén och Jenny Mendelin, kom och frågade om jag ville vara med i den musikproduktion musiklinjen skulle göra som slutprojekt. Själv gick jag inte på musiklinjen, men det var brist på pojkar och de visste att jag tyckte om att sjunga. Det hela skulle utmynna i en konsert på Ritz i Vasa.
Visst, Markus sjöng och hade musicerat tillsammans med olika cover- och källarband. Men att sjunga och spela teater var en ny kombination.
– Först tänkte jag tacka nej, men så hakade jag ändå på och upptäckte att det var jätteroligt. Lite otippat tyckte jag att det också var roligt att dansa!
Han hade inga konkreta planer för vad han skulle satsa på efter gymnasiet och samma flickor berättade för honom om en förberedande musikteaterutbildning i Bjärnum i södra Sverige.
– Med lyckade erfarenheter från arbetet inför konserten på Ritz tänkte jag att jag söker in på skoj.
Markus blev en av dem som antogs till linjen och inledde studierna år 2000 efter militärtjänstgöringen här hemma.
– Det var som om jag halkade in i den här branschen på ett bananskal. I och med studierna öppnades en helt ny värld för mig. Det var sånglektioner, teaterlektioner, dans … och under vårterminen preppades vi för auditioner för musikallinjer.
Under studierna hörde Markus att det allra bästa tänkbara skulle vara att få fortsätta studera på Balettakademiens musikallinje i Göteborg.
– Det var många som drömde om att studera där, det var något stort. Så då tänkte jag igen att jag söker in, och gör mitt bästa och använder de verktyg jag fått under mitt förberedande år i Bjärnum. Jag hade väl inte så stora förväntningar då 23 nya studerande skulle antas och antalet sökande var flera hundra.
Inträdesproven lyckades bra och Markus kom in.
– Jag kände att det här var något jag var menad att göra.
Med ett år kvar av studierna sökte han till uppsättningen av West side story på Wasa Teater.
– Det kändes som om jag gärna ville spela på min hemteater, och en sådan möjlighet kunde jag inte missa. Jag fick vara med och dåvarande teaterchefen Erik Kiviniemi skrev ett ettårigt kontrakt med mig så på våren fortsatte jag på teatern i en roll i Stora stygga vargen. Planen var att jag skulle återvända till Göteborg och avsluta mina studier efter året på Wasa Teater.
Men arbetserbjudandena började komma in och sedan dess har han arbetat – och studierna är inte ännu slutförda.
Teatern en omväxlande och lärande miljö
– Att få arbeta inom den här branschen är fantastiskt, det känns viktigare än att få ett diplom från en skola. Jobbet är den riktiga skolan och här har jag lärt mig yrket på riktigt.
Markus berättar att han under åren 2003–2011 frilansade bland annat på Wermlandsoperan och Norrbottensteatern i Sverige, Wasa Teater, Åbo Svenska Teater, Svenska Teatern och Vaasan kaupunginteatteri. Delvis under samma period, 2006–2010, jobbade han tillsammans med Sofie Lybäck, Åsa Gribbe (Nygård) och Johannes Edvardsson med konceptet Bar(a) entertain på restaurang Strampen i Vasa och också på andra restauranger runt om i Österbotten.
– Där kombinerade vi underhållning och servering. Annars har det blivit många musikalroller i till exempel Evita, Play Me, Cabaret och Pieni kauhukauppa, men Ann-Luise Bertell anställde mig
på heltid på Wasa Teater och gav mig under sin tid som teaterchef många utmaningar, olika sorts roller i olika genrer, som har lärt mig mycket om skådespeleri. Det känns lyxigt att få vara anställd i ett teaterhus!
Pippi Långstump är vårens familjepjäs på Wasa Teater och i den spelar Markus karaktären Tommy.
– På teatern funderar vi också på om det skulle finnas möjligheter att återuppliva Ernst Underbar, som var ett uppskattat koncept i flera år.
Även om Markus upplever att jobbet är en lärande och utvecklande miljö har han ett inneboende behov av att lära sig mera och vidareutbilda sig formellt.
– Eftersom jag tycker om att sjunga och gärna medverkar i musikaler tyckte jag att det skulle vara en bra idé att utveckla min röst mera samtidigt som jag tyckte att det skulle vara intressant att kunna jobba också med andra sångares röster.
Det resulterade i att han gick en treårig utbildning till sångpedagog i Köpenhamn vid sidan av sitt arbete på teatern.
– Jag lärde känna och utvecklade min röst via Complete Vocal Technique, och i mån av möjlighet tar jag emot sångelever och lär den här tekniken vidare.
Han tar också andra musikjobb och ger konserter och berättar att han bland annat medverkat på Jeppo ungdomsorkesters skiva.
Intensivt och kreativt liv
Markus berättar att livet är intensivt.
– Också familjelivet är intensivt med två småbarn och så håller vi på och bygger hus i Karperö. Där är jag också så mycket jag kan och försöker att inte vara i vägen alltför mycket för byggkarlarna.
Markus prioriterar familjen samtidigt som han fortfarande är nyfiken på att göra nya saker. På hösten hade han möjlighet att vara pappaledig från teatern, något som han gärna uppmuntrar andra nyblivna pappor också i teaterbranschen att vara.
– Samtidigt som familjen är det viktigaste för mig tycker jag att jag har varit som mest produktiv efter att vi fick barn både på teatern och då jag skriver musik. Också kommande höst har jag flera projekt inplanerade.
På teatern jobbar personalen sex dagar i veckan men på sommaren har de längre semester än många andra och är lediga i två månader. Dagarna är intensiva med repetitioner klockan 10–14 och föreställning klockan 18–21.30.
– Ofta repeterar vi en pjäs på förmiddagen och spelar en annan föreställning på kvällen eller tvärtom. Det kan vara drama på kvällen och komedi på förmiddagen och många tycker att det låter svårt att hålla reda på sin del i de olika produktionerna. Själv tycker jag att det är omväxlande, jag har aldrig tråkigt. Ett skrivbordsjobb skulle inte vara min grej. Å andra sidan känns det lite lustigt då man ska berätta vad man har gjort på jobbet och man kan ha haft improvisationsövningar en hel arbetsdag.
Att jobbet blir så omväxlande att man aldrig hinner få tråkigt ser han som den bästa sidan med sitt yrke. Han tycker också att det är fantastiskt att få vara en del av en så stor helhet där många olika personer samverkar till att en föreställning blir som den blir. Han konstaterar samtidigt att man i ett intensivt och kreativt yrke ibland behöver göra annorlunda projekt för att ladda batterierna, kunna andas och få ny inspiration.
– Musiken är min lyxhobby beroende på hur jag har tid och pengar.
Han har gett ut två singlar i samarbete med Janne Hyöty i Vasa.
–Jag skriver egna låtar och det är jätteroligt att gå in i studion och sitta och improvisera melodier med Janne, skriva nytt material tillsammans, börja spela in, producera musiken … men sedan när singeln är klar borde man ju börja marknadsföra den och det är inte alls lika roligt.
Att någon gång söka arbetsstipendium för att jobba med musik och ge ut ett album är något han funderar på ibland.
– Jag hade drömmen om att ge ut något och höra mig själv på radion och den drömmen har det varit roligt att förverkliga. Att skriva låtar till andra sångare skulle också vara roligt.
Tillfreds i Vasa
– Som ung drömde jag om både London och Broadway, skrattar Markus, men nu är jag tillfreds med att vara hemma i Vasa och glad att få jobba på teatern – men om det blir för hela livet vet jag inte. Det beror på om det finns roller och om jag får ha hälsan i behåll.
Några direkta drömroller har han inte.
– Jag är glad över att jag får bra roller och vill göra mitt jobb så bra som möjligt. Sammanhållningen i personalen på teatern är bra och arbetsglädjen är viktig. Om den glädjen försvinner måste man ta en paus.
Han säger att det gäller att hålla sig i form, att vårda sitt instrument och upprätthålla inspirationen och glädjen och jobba bra – då kommer också rollerna vartefter.
– Det skulle vara roligt att lära sig arbeta med film i någon form. Filminspelning är ett helt annat arbetssätt, mera tekniskt.
Kanske kommer han vid tillfälle att fortbilda sig inom film.
– Jo, det kanske blir att gå någon kurs. Vi har möjlighet att få fortbildning via teatern, teaterförbundet och förstås på eget initiativ.
Text: Lilian Westerlund
Foto: Laura Pukkinen