Att resa julkors var en geografiskt utbredd tradition som man redan under den hedniska tiden använde sig av, då för att skrämma bort onda andar. Då var julkorsen tillverkade av avkvistade träd med endast toppruskan kvar. I dag är julkorsen mycket dekorativa med lampor och granristofsar. Just granristofsarna symboliserar naturens pånyttfödelse och en förhoppning om god skörd nästa år.
Tommy Hemgård möter mig en förmiddag i slöjdsalen på yrkesutbildningen Axxell i Lappfjärd utanför Kristinestad.
Han har plockat fram olika storlekar av Lappfjärds julkors och håller nu på att byta en lampa i den största utomhusmodellen. Också väggarna i slöjdsalen vittnar om att här pågår tillverkning av julkors. Man ser ritningar fasttejpade på dörrarna, halvfärdiga delar av bland annat den stora kvadraten och de små solstråledelarna.
– Det brukar finnas någon här nästan dagligen som jobbar på med sitt julkors, berättar Hemgård, som är vaktmästare på Axxell och också kursledare i hur man tillverkar lappfjärdskorset.
Traditionen starkt förankrad
De dekorativa lappfjärdskorsen, cirka 200 stycken, kan man skåda i juletider då man åker genom Lappfjärd, Perus och Lålby, där traditionen är starkt förankrad.
Korsen finns bland annat uppsatta på gårdarnas flaggstänger eller på uthusbyggnadernas gavlar. Att tända belysningen i korsen är ganska hårt traditionsbundet: julkorsets färgglada lampor tänds på julafton och så släcks de igen vid tjugondag Knut. Först på fastlagstisdagen tar man ner korset. Inomhusmodellerna behöver man inte vara lika noggrann med.
– Julkorsen för utomhusbruk finns i två olika storlekar. En som är 1,80 m lång och en som är 2,50 m lång. Den större är originalstorleken, men det tillverkas mest av den mindre just nu. Jag tror det är mest av praktiska skäl som den mindre har blivit populärare, berättar Hemgård.
– Nuförtiden har vi också riktigt små modeller för inomhusbruk. Tack vare att vi använder oss av ledlampor i dag går det att göra de riktigt små modellerna.
Fönsterjulkorset kom med i tillverkningen på 1950-talet och den lilla bordsvarianten började man tillverka 2014.
– De här små modellerna har fått stor spridning, det är många julkors som åkt även utomlands, fortsätter han.
Ett kursarbete
Tommy började som vaktmästare på dåvarande Lappfjärds folkhögskola, i dag Axxell, år 1990. Sedan dess har han även dragit kurser i tillverkningen av dessa kors.
1947 började skolan hålla kurser för att bevara traditionen i nejden. Däremellan har kurserna arrangerats i Medborgarinstitutets regi något år men har nu de tre senaste åren ordnats i Axxells egen regi. Intresset för snickerier och traditioner överlag ligger Tommy varmt om hjärtat och han har fått äran att ta över i kursledarrollen efter sin far Torsten.
– I år har vi fjorton deltagare på snickarkursen, varav nio vill tillverka julkors, säger Hemgård. Det finns både män och några kvinnor i ett brett åldersspann. Varje år finns det nybörjare som vill komma med och det är ju bra, för då hålls traditionen vid liv, säger Tommy.
Kursdeltagarna kommer till slöjdsalen och lagar julkors till sig själva eller till sina släktingar.
– Vi lagar också julkors på beställning, fortsätter han med glimten i ögat. Eller så kan man själv komma med på kurs.
Det stora lappfjärdskorset byggs mestadels i gran och tall och härstammar i dag ganska långt från Emil Björknäs modell. Alla julkors är handtillverkade av kursdeltagarna och de kan göra sina egna små tillägg eller justeringar i utseendet på sina modeller.
– Lamporna kan exempelvis ha olika placering. Ringarna är gjorda i näver och tofsarna av granris. I dag används både äkta granris, som byts varje år, eller en hållbarare variant av plast. Lamporna är röda, gröna och/eller blåa beroende på vilken by man kommer ifrån. Färgkombinationen härstammar troligen från färgerna i byns folkdräkt.
Ger julstämning
Under intervjuns gång har Tommy fått lamporna bytta och tänt alla julkors. Julkänslan smyger fram lite grann inombords. Han berättar att man förr hjälptes åt att resa det 25–30 kilo tunga julkorset och att man enligt seden tog en sup efter att man fått upp det.
– Ju fler deltagare desto roligare. Sedan fortsatte man till nästa gård med samma procedur.
I dag har man inte samma tradition kring uppsättningen, men berättelsen kring den går vidare.
– Traditionen med användningen av lappfjärdskorset fortsätter säkert. För Lappfjärdsborna är traditionen viktig och den har redan ett starkt fotfäste, summerar Tommy avslutningsvis.
Läs mera på Lappfjärds hemsida: www.lappfjard.fi
Är du intresserad av att beställa ett julkors kan du kontakta Tommy Hemgård.
Text och foto: Sara Bondegård/StudioSara
Läs mera på Lappfjärds webbsida www.lappfjard.fi
Vill man beställa ett julkors kan man ta kontakt
med Tommy Hemgård.