IMG 2393 webb

Många konsumenter frågar i dag allt mer efter hur de livsmedel som saluförs i affärerna är producerade och varifrån de kommer. I synnerhet efter de många larmrapporter om matfusk som förekommit inom livsmedelsindustrin har det blivit allt vanligare. På Wärnå gård i Esse, Pedersöre, produceras köttet både ekologiskt och i sin egen långsamma takt. 

Högt uppe på en backe vid natursköna Esse å bor paret Mårten och Pernilla Wärnå tillsammans med barn, katt, hund och en nyupprustad gårdsbutik.
När Pernilla kom till Wärnå för dryga tjugo år sedan var hon förvånad över att det ännu fanns någon som hade fähus och kor. Det var ju något som hennes farfar hade sysslat med på sjuttiotalet.

I dag är det inte som förr
Hon märkte ändå snart hur väl hon trivdes med arbetet i ladugården och djuren, ingen dag var den andra lik. Mårten å sin sida hade tagit över verksamheten efter sina föräldrar och varit bonde sedan ung ålder.
– Jag tänkte inte så mycket på det just då, jag tog över när jag avtjänat min värnplikt, säger han och dricker en klunk kaffe.
Tillsammans drev paret verksamheten på gården men märkte snart att det inte var lika enkelt och självklart som förr.
– Efter kriget var folk hungriga och då var det ett lyckokast att det fanns konstgödsel så att skördarna blev så stora som möjligt. Numera är förutsättningarna helt andra, mekaniseringen har revolutionerat jordbruket. 
Med tiden blev marginaliseringen av bönderna allt tydligare och Mårten och Pernilla ville tänka om. År 2000 bestämde de sig för att övergå till ekologiskt jordbruk och dryga tio år senare blev också djuren överförda till ekoproduktion. Deras biffdjur, Charolais, är en gammal fransk ras. De är stora djur med specifikt utseende och en lite annorlunda smak på köttet, och de ger också en större köttmängd än mjölkdjur.
– Ekologiska förutsättningar kräver planering, förklarar Mårten och måttar med fingrarna hur tjock instruktionsboken för ekologisk djurhållning är. Från att djuren ska ha tillräckligt med utrymme till små detaljer, som att fönstren ska ha en viss storlek. Allt ska klaffa.
– Vi började bygga nytt fähus 2006 och fick då praktisk möjlighet att genast från början bygga på ett bra sätt. Nu befinner sig vårt nya fähus ett par kilometer härifrån vilket vi båda tycker är en fördel. Då har vi en chans att verkligen komma hem och bort från jobbet och göra något annat, ifall djuren fanns närmare kunde det bli svårt att dra en gräns mellan arbete och fritid. 
Han är kritisk till attityden gentemot bönder i allmänhet och säger att jordbruket är i ett dåligt läge. Det kräver ett nytänk från böndernas sida och man kan behöva nischa sig. Klart står ändå att man inte kan fortsätta som förr, men det hjälper ändå inte att gnälla. 
– Glöm inte bort oss som erbjuder råvarorna, påminner Mårten.

En gårdsbutik blir till
År 2004 reste paret omkring i Sverige och stötte där på
fenomenet gårdsbutik som inte är så vanligt förekommande här. Där och då började kugghjulen snurra och intresset var väckt.
– I Sverige är attityden till lokalproducerade råvaror en annan och där är intresset för det som kallas för mathantverk stort, berättar Pernilla. Vi började fråga runt och insåg att det egentligen inte finns en tradition med att ha gårdsbutiker här i Finland. 
Några år förflöt och tanken på att öppna en egen gårdsbutik stärktes när kunderna allt mer började fråga efter lokala och ekologiska varor. 
– Det som konsumenterna frågar efter ska vi producera, säger Mårten med eftertryck. Vi insåg att vi hade börjat se annorlunda på djuren och köttet och själva kedjan från jord till bord. Och eftersom vi är självförsörjande med foder så är kretsloppet säkrat. Vi vet vad djuren äter.
Paret förklarar att det finns 1000 portioner mat i en ko och att vi behöver lära oss att ta tillvara köttet. Pernilla säger med ett snett leende att det finns mera i en ko än bara köttfärs som en del tycks tro. Matlagningsprogrammen i tv har inspirerat många och de specifika bitar kött som tillreds finns ibland inte tillgängliga i butiken. Då kommer de till Wärnå gård för att handla. 
Gårdsbutiken ligger ett stenkast från deras hus i det som förr var mjölkkammaren men som numera är ett nyrenoverat utrymme i fräscha ljusa färger. Där finns frysdiskar fyllda med gårdens eget kött och i ett svalare utrymme bakom ligger buntar med köttpaket på mörning. Vid dörren finns receptförslag och information om REKO, som är en avtalsmodell för handeln mellan en grupp konsumenter och en grupp producenter. Dit hör också Wärnå gård.
– Vi har en förvånansvärt bred kundkrets, säger Mårten. Kunderna är från nitton år och uppåt, både ungdomar och familjer med småbarn samt äldre som vill ha soppben för att koka riktig buljong på. Många säger att de vill se varifrån köttet kommer och vi tror att folk har blivit allt mer medvetna efter alla larm om matfusk. 

Läs mer i Kuriren nummer 8/14 
Text och foto: Åsa Tast

0
    0
    Din köpkorg
    Din köpkorg är tomTillbaka till butiken