domarbywebb

Bara tolv kilometer utanför Helsingfors stadskärna ligger Domarby gård med herrgårdsmuseum och restaurang. Den ljusröda tegelbyggnaden i gustaviansk stil, ligger omringad av åkrar och ett förvånansvärt stort lugn. Att ta bussen dit är som att ta ett expresståg ut på landet. Sedan 2005 har här hållits en utställning vid namn ”Stiligt”, som visar inredningsstilar från barockperioden på 1600-talet till funkisstilen på 1930-talet.

Domarby gård ligger på en kulle i ett område med lång historia. Redan kring år 1500 f. Kr. höjde sig området som en ö ur havet och den befolkades tidigt. Tack vare den bördiga marken har människor odlat här sedan medeltiden och under Domarby gårds glanstid var herrgården en mönstergård både vad gällde jordbruk och boskapshållning.

Själva herrgården byggdes av fältkamreren Johannes Weckström och stod klar 1790. Gården består av en ljusrosa huvudbyggnad i tegel och fyra gula flygelbyggnader (varav en revs i början av 1900-talet). Huvudbyggnaden är i dag en del av Helsingfors stadsmuseum, medan flygelbyggnaderna fungerar som restaurang, inredningsbutik och konferensutrymmen.
I de gamla ladugårdarna och stallen verkar nu för tiden privata ridskolor.

Anna Finnilä som är guide för Helsingfors stadsmuseum och museilektor, berättar:

– Domarby gård var ingen adelsgård utan där bodde förmögna militärer och affärsmän. Johannes Weckström var mycket förmögen vilket man bland annat kan se av att han byggde i tegel. Han hade stora tegelförråd kvar när han dog och dessutom 70 kilo silverföremål vilket visar att han ordnade många fina fester.

Pirjo Tuominen har skrivit en fiktiv roman, ”Mariaana, Vantaantytär” (1978, 2008), om Domarby gård där det påstås att Johannes Weckström hade ett förhållande med sadelmakarens änka Mariaana Modig. Det finns dock inga historiska belägg för att de också i verkligheten skulle ha haft ett förhållande. Det man vet är att Johannes Weckström förblev ungkarl, så när han dog ärvde hans bror gården. Inte heller brodern gifte sig och därför ärvde släktingar gården vid hans död och de sålde i sin tur vidare gården till affärsmannen Jacob Kavaleff år 1845.
Kavaleff hade en dotter, Natalia, som 1856 gifte sig med Johan Wilhelm Stjernschantz. De hade ett tidsenligt bröllop som varade i tre dagar och ett år senare födde Natalia en son, Johan Gustaf. Han dog bara tre dagar gammal och till hans minne finns en minnessten strax intill murarna som omringar Domarby gårds huvudbyggnader.

Natalia och hennes man fick senare tvillingflickor men också då var tragedin framme och Natalia dog själv i barnsäng. Många har senare sett Natalias spöke gå omkring på vinden och i trädgården. Det sägs att hon inte kan komma till ro på grund av de olyckliga barnafödslarna och hon kallas den vita damen på Domarby gård.

Text och foto: Evelina Knipström

Läs mer om Domarby gårds intressanta historia i Kuriren nummer 15!

 

0
    0
    Din köpkorg
    Din köpkorg är tomTillbaka till butiken