På sommaren ska böckerna vara riktigt bra

Sommaren är här, vilket innebär att semestertiden närmar sig. Många av oss ser det som en chans att äntligen ta igen lite av all den läsning som kan vara svår att få in under resten av året. På semestern däremot kan man rada upp högen av böcker som man länge gått och spanat på, längtat efter att få läsa, lägga sig i solen (eller skuggan om ni, som jag, föredrar det) och bara hugga in och sjunka ner i riktigt bra böcker.

Genremässigt läser jag själv lite av varje, det viktigaste är att böckerna är välskrivna och har en berättelse som man fastnar i och karaktärer som engagerar en. När jag är ledig vill jag ha riktigt bra böcker, för då har jag tid att sträckläsa. Böcker som är okej är till för andra tider på året, när man bara hinner läsa ett par sidor här och ett par sidor där. På sommaren krävs riktigt bra läsning, och om ni inte redan har ett torn av böcker som ligger och väntar på er så kommer här fem tips på böcker som är ganska olika, både vad gäller stil och story, men en sak har de gemensamt: de är svåra att lägga ifrån sig.

Vaggvisa av Leïla Slimani, Natur & Kultur Allmänlitteratur, 2018.

Vaggvisa
Franska Leïla Slimani har fått stor framgång med sin psykologiska spänningsroman, och i år har den getts ut på svenska. Den handlar om Myriam och Paul som bor i Paris. De har två barn och lever ett gott liv, men efter andra barnets födelse börjar Myriam känna sig fångad hemma och längta tillbaka till karriärlivet. Tillsammans med sin man anlitar hon då en barnflicka, Louise, och allt verkar helt perfekt i början. Barnen älskar Louise, och Myriam och hennes man kan satsa på sina respektive karriärer dagtid och komma hem till ett väldstädat hem på kvällarna. Sakta men säkert visar det sig dock att Louise inte är den ängel som de först trott. Små tecken som oroar Myriam börjar dyka upp, men hon drar sig för att konfrontera barnflickan och hennes man anser att hon överdriver.
Leïla Slimani bygger upp boken på ett effektivt sätt, där inget onödigt finns med och där mycket anas mellan raderna. Hon gör det på ett snyggt sätt som gör att man som läsare aldrig hinner tröttna och hon skriver aldrig läsaren på näsan. Som läsare vill man hela tiden veta mer, man anar mörkret i bakgrunden och faran som närmar sig, och det gör boken omöjlig att sluta läsa när man väl har börjat.

Flickan med sju namn,

Flickan med sju namn av Hyeonseo Lee med David John, Lind & Co, 2018.

Nordkoreanska Hyeonseo Lee har skrivit en självbiografi som är både gripande och stundvis svår att ta in eftersom berättelsen känns så otrolig. Hon beskriver sin uppväxt i en ganska välbärgad familj i Nordkorea, en familj som har det betydligt bättre där än många andra. Men det framgår snabbt att ingen går säker i det här landet, och minsta felsteg av en familjemedlem kan vara förödande för en hel släkt.
Biografier blir lätt tunglästa och kan brista i uppbyggnaden, men det gäller inte den här boken. Den följer en tydlig röd tråd och är uppbyggd på ett sätt som gör boken både engagerande och spännande, samtidigt som man som läsare lär sig väldigt mycket om Nordkorea, dess kultur och dess historia, under läsningens gång.
Som läsare får vi följa med Hyeonseo Lees historia från det att hennes föräldrar träffas, deras historia och hur de bygger upp sin familj med två barn: Hyeonseo Lee och hennes bror. Man får en inblick i hur styrda liv invånarna i Nordkorea lever, hur de formligen är tvungna att vakta varje steg, varje ord ända från barnsben för att inte försätta sin familj i fara.
Man får också en inblick i hur invånarna matas med propaganda ända från tidig ålder och på det sättet växer upp i en hårt övervakad kultur som för oss i västvärlden är svår att över huvud taget föreställa sig. I den andra halvan av boken får läsaren sedan följa Hyeonseo Lees kamp för sin egen frihet, hur hon i misstag lämnar sitt land och sin familj utan möjlighet att ta sig tillbaka och den otroliga resa som det leder in henne på, en resa som med mängden hinder ofta påminner mera om en filmthriller än något som en ung kvinna borde behöva gå igenom i det verkliga livet.

Himlen tillhör oss
Boken är brittiska Luke Allnutts romandebut. Den inleds i nutid, även om den största delen av boken utspelar sig i dåtid. I nuet möter vi Rob som man som läsare anar att har mist allt. Han dricker för

Himlen tillhör oss av Luke Allnutt,
Bokförlaget Forum, 2018.

mycket och lever ensam. Därefter får läsaren följa hans historia och veta vad som hände – hur det blev som det blev.
Det är en verkligt gripande historia om två föräldrar som efter många försök äntligen får en son. De får några fina år med denna pojke som sedan insjuknar i cancer. Därefter får läsaren följa kampen mot denna sjukdom, hur familjen pendlar mellan hopp och desperation – och framför allt Rob, pappans, ovilja att acceptera situationen.
Berättelsen skulle lätt kunna bli klyschig eller för mycket, men författaren har ett bra språk och har lyckats bygga upp boken på ett sätt som känns genuint. Han får läsaren att känna samma kärlek som föräldrarna, samma desperation och känslor av hopp och sorg med väldigt enkla medel, utan att breda på för mycket.
Det är en bok som får läsarens tårar att rinna, samtidigt som man inte kan sluta läsa och under läsningen påminns om vad som egentligen är viktigt i livet. Det är också en berättelse om hur snabbt man kan förlora allt ochom vägen tillbaka från det.

En annan Alice
Australiensiskan Liane Moriarty hör till en av mina verkliga författarfavoriter. Hon har en fantastisk förmåga att skapa spänning i det vardagliga, i vanliga människors liv och relationer, vilket gör att hennes stil ibland påminner om en blandning av chicklit och spänningsroman. Personporträtten är välskrivna, berättelserna uppbyggda som pussel med oväntade vändningar och cliffhangers i varje kapitel, vilket hos läsaren skapar ett begär efter mera. Man vill helt enkelt inte sluta läsa.

En annan Alice av Liane Moriarty, Albert Bonniers Förlag, 2018.

Den här boken är den senaste på svenska, och på ett sätt är den annorlunda än hennes tidigare böcker, samtidigt som den håller samma ton. Språket är detsamma, men berättelsen lutar mera mot chicklit än mot spänning. Den är lite mer förutsägbar än hennes tidigare böcker, till exempel Öppnas i händelse av min död och Stora små lögner. Om man tycker om hennes böcker just för spänningen så finns det en risk att man blir besviken när man läser den här, men om man däremot uppskattar det chicklitska i hennes böcker är möjligheten stor att det här blir den nya favoriten bland hennes romaner.
I hennes tidigare böcker följer läsaren tydligt flera karaktärer, men den här boken är uppbyggd så att man visserligen följer tre olika personer, men bara en i realtid: Alice.
Hon råkar ut för en olycka på gymmet och mister minnet av sina tio senaste levnadsår. När hon kvicknar till efter olyckan tror hon att hon närmar sig trettioårsdagen, men egentligen ska hon snart fylla fyrtio. I ett liv hinner många stora saker hända på tio år, särskilt mellan trettio och fyrtio, och Alice inser snabbt att hennes liv är något helt annat nu än det var tio år tidigare. Hon känner varken igen sig själv, sin familj, eller de människor hon umgås med. Hur blev det så och hur ska hon hantera det?

Sveket av Linwood Barclay, Louise Bäckelin Förlag, 2018.

Sveket
Linwood Barclay är född i USA, men bosatt i Kanada. Jag började läsa hans thrillrar för många år sedan och fastnade genast för dem. Trots att hans böcker säljer i miljoner i 40 olika länder, verkar fortfarande ganska få ha fått upp ögonen för dem här i Finland, och det är aldrig några problem att få tag på hans böcker på biblioteken så fort de dyker upp i hyllorna där.
Den här boken är den senaste som getts ut på svenska och den första delen i Promise Falls-trilogin. Boken går att läsa även om man inte läst någon av Barclays tidigare böcker. Ibland dyker hänvisningar till böckerna Alltför nära och Vilseledd upp, men det är inget som försvårar läsningen av just den här, trots att en av huvudpersonerna, David Harwood, också är huvudperson i Vilseledd.
Linwood Barclay kan konsten att bygga upp en äkta thriller med cliffhangers, oväntade vändningar och välskrivna personporträtt. I Sveket får läsaren följa flera olika personer, och varje person bidrar till att dra åt knutarna och dra in läsaren längre och längre i berättelsen.

Boken börjar med David Harwood som är ensamstående förälder till Ethan, och de två har nyligen flyttat tillbaka till Promise Falls till Davids föräldrar. En dag ber Davids mamma honom att åka över till sin kusin Marla med mat. Kusinen är traumatiserad efter att ha mist sin baby vid födseln några månader tidigare. När David kommer hem till henne visar det sig dock att hon har en baby där, en baby som hon påstår att en ängel har kommit med till henne. Först verkar det som att detta är startskottet till en rad av händelser, men snart inser man som läsare att det bara är en del av något betydligt större och mer komplicerat.

Text och foto: Evelina Wilson