Fräsch, välsmakande, fyllig och inte för söt. Utseendet måste arbetas med lite. Det var juryns kommentarer om den bakelse som kom till att bli Kristinestads och därmed också världens första cittaslowbakelse för snart ett år sedan.
Idén till en alldeles egen bakelse kom från Kristinestadsbon Hanna-Mari Kamppikoski. I ett samarbete mellan Luckan, Näringslivscentralen i Kristinestad och Kristinestads turism kom man att utlysa en tävling som var öppen för både privatpersoner och företagare från Kristinestad, som skulle vara det forum där man tog fram en vinnare. Kriterierna för bakverken var att man så långt som möjligt skulle använda lokala råvaror i typisk cittaslowanda. Den tävlande gav även sitt medgivande att överlåta receptet samt upphovsrätten till arrangören.
– Jag tycker vi ska vara lite stolta över att få vara med i ett sådant här fint nätverk som cittaslow är, funderar Hanna-Mari.
I riktig cittaslowanda så värdesätts det att man har tid att sitta ner och njuta av sin kaffe-
kopp i goda vänners lag eller ensam.
– Tänk att få komma hit och äta en god bakelse i en fin miljö, visst är livet bra då, säger Hanna-Mari glatt.
Vad är cittaslow?
Idén med cittaslow är att lyfta småstadens kvaliteter och visa dess styrkor och ta fram det unika. Med respekt för traditioner och historiska värden och genom att förespråka det goda livet vill cittaslowstaden locka folk till att stanna kvar. Till cittaslownätverket hör småstäder med under 50 000 invånare. I dessa städer betonas det goda livet, man uppskattar det genuina och lokala samt mänskliga, miljövänliga och hållbara lösningar. För att uppnå cittaslowstatus utvärderas 55 olika kriterier – allt från gästfrihet och närproducerad mat till stadsplanering och möjlighet till distansarbete. Cittaslownätverket grundades i Italien år 1999 och medlemsskap har beviljats 146 städer i 24 länder. Den 9 april 2011 blev Kristinestad som första stad i Finland medlem i det internationella nätverket för cittaslowstäder. Det goda livet verkar intressera folk, eftersom man tack vare detta utnämnande fått ett markant ökat intresse för Kristinestad som resmål.
Lokala råvaror, smak
och utseende!
I juni 2015 då bakelsen skulle utnämnas kunde man anonymt lämna in sina bakverk till
Luckan. Juryn, som bestod av åtta personer, hade handplockats bland annat på basen av sitt intresse för bakning. I turistbyråns utrymmen i Kristinestad hade bakverken dukats upp på ett långbord. På bordet fanns totalt fem stycken bakverk, fyra söta bakelser och en salt variant.
– Vad var våra ledord nu igen, frågade en jurymedlem innan de satte igång provsmakandet.
– Lokala råvaror, smak och utseende, påminde näringslivscentralens vd Angelique Irjala dem alla.
Ingen i juryn hade något namn på kakan eller bagaren, det enda de visste var att de utifrån kriterierna som de nyss hörde skulle bedöma bakverken enligt skalan 1–5 poäng där en etta var sämst och en femma var bäst. Kakorna var numrerade för att hålla reda på vilket bakverk man gav poäng till.
Så började provrundan. Små smakbitar togs och man såg hur alla vred och vände på biten i munnen och försökte locka fram alla de små hemliga ingredienserna. De studerade utseendet och funderade över konsistensen. Mellan smakbitarna neutraliserade man gommen med ett glas vatten, för att sedan igen ta och provsmaka. En del av jurymedlemmarna funderade högt och andra var mer tystlåtna.
Spänningen steg då Angelique samlade in poänglapparna som även hade kommentarer om alla bakelser. Juryn tyckte om alla bakelser, men den somrigt fräscha smaken i Pirjo Svenströms bakverk tog hem segern. Pirjo belönades med ära och berömmelse samt en bok och en övernattning för två i cittaslowstaden.
Vinnarbakelsen är gjord på kexbotten med grädde och kvarg samt rabarbertopping.
Det kan hända att tidpunkten på tävligen hade en betydelse i användningen av råvaran, funderar juryn. I de andra bakelserna fann man även lokala ingredienser såsom honung, potatis och morot. Det som juryn saknade var havtorn, för att få fram den orange färgen som cittaslowlogon har. Men i övrigt var de nöjda med resultatet av den första cittaslowbakelsetävlingen.
Ett år senare
Lever bakelsen fortfarande ett år senare?
Javisst gör den det! Och den ser bättre ut än någonsin. Dessutom är den god, kan skribenten intyga.
Utseendet, som samtliga i juryn tyckte måste förbättras, har blivit bättre. För att få tag i bakelsen går jag ner till bar och café Elite i hörnet av Kristinestads torg. Ägaren Heidi Kallio säger att man valt att göra enbart punktinsatser på bakelsen under vinterhalvåret. Sedan då turistsäsongen drar igång igen så finns även cittaslowbakelsen med i helheten. Under vintern har bakelsen gjorts mest på beställning. Men trots att rabarbern är en säsongsvara så ser Heidi inget hinder i det att man inte får tag i ingrediensen.
– Själv har jag stora mängder rabarber i frysen varje år.
Eftersom man på caféet satsar på hembakt så passar cittaslow-bakelsen mycket bra in i ut-
budet, så steget att börja tillverka dem var inte stort.
Text och foto: Sara Bondegård/StudioSara

0
    0
    Din köpkorg
    Din köpkorg är tomTillbaka till butiken