Låt dig inspireras att gå ut i din trädgård i påsk. Säsongen håller precis på att ta fart!

Fast marken ännu är frusen finns det trevliga trädgårdssysslor att ta itu med för den som vill. Nu är det tid att beskära fruktträd och bärbuskar och att driva upp grönsaksplantor och sommarens utplanteringsväxter inomhus. Under vårvintern brukar trädgårdslängtan vara på topp. Inspirationen flödar och allt känns möjligt. Då passar det bra att sätta sig ner och planera årets odlingar. Ställ till sist en kruka violer och vårlökar på trappan så känns vårsolen extra varm.
Beskär fruktträd och bärbuskar nu
Om man vill beskära sina äppelträd kan man passa på under vårvintern medan träden ännu är i vila. Det är inget måste att beskära äppelträd – de växer och ger frukt i vilket fall som helst – men genom rätt beskärning kan man få större frukter och minska risken för sjukdomsangrepp i trädet.
Grundtanken vid beskärning är att forma en luftig trädkrona med jämnt fördelade, utåtriktade grenar. En luftig krona släpper in både ljus och luft. Det gör frukterna större och finare och minskar risken för svampsjukdomar som gynnas av fuktiga förhållanden. Utåtriktade grenar bryts inte lika lätt från stammen eftersom de tål att böjas av tyngden från de mognande äpplena bättre än grenar som är uppåtriktade. Man tar dessutom bort grenar och kvistar som är skadade eller som skaver mot varandra eftersom skadorna kan bli inkörsportar för olika sjukdomar.
Har man ett gammalt träd som ingen rört på många år är det kanske bäst att låta trädet vara i fred också i fortsättningen. Om man ändå bestämmer sig för att greppa sekatören och sågen är det skäl att ta det försiktigt. Om man tar bort många grenar på en gång försöker trädet kompensera det plötsliga bortfallet genom att skjuta en massa vattenskott som gör att det blir en tät risbuske av hela trädkronan.
Genom att fördela beskärningen på flera år och beskära först på sensommaren (då trädet inte är lika inställt på tillväxt längre) får man mindre vattenskott.
Då är det bara att börja på. Först brukar jag studera trädet i lugn och ro och fundera igenom vad som ska bort och vad som ska sparas. Sedan tar jag bort skadade grenar och gallrar bland eventuella vattenskott. Jag gallrar också i täta partier och tar bort grenar som växer rakt uppåt eller inåt. Långa, släta skott kan kortas in en aning. Det stimulerar dem att bilda korta och grova sidoskott som bär frukt, så kallade fruktsporrar.
Då jag klipper eller sågar lägger jag alltid snittet strax utanför en knopp eller en förgrening så att det inte lämnar några kala stumpar. Grövre grenar har oftast en liten förtjockning, en så kallad grenkrage, närmast stammen som de växer ut från. Det är viktigt att såga precis utanför grenkragen. Då kan trädet valla in snittytan med en krans av bark som skyddar den mot sjukdomsangrepp.
Äppel- och päronträd tål ganska kraftig beskärning medan stenfrukter som plommon och körsbär mår bäst av att få utvecklas ifred. Vill man putsa bort någon skadad eller illa sittande gren från sitt plommon- eller körsbärsträd är det viktigt att göra det först under sensommaren. Beskär man under vårvintern då saven börjar stiga kan stenfruktsträden förblöda.
Även vinbärs- och krusbärsbuskarna mår bra av att beskäras under vårvintern. Unga skott ger mest bär och genom att klippa bort några av de äldsta skotten ända nere vid marken varje år föryngras buskarna vartefter. Man känner igen gamla skott på att de är grova och lavbevuxna.
Planera säsongen
Vintern och våren är den bästa tiden för trädgårdsdrömmar. Nu har man tid att läsa böcker och tidningar och fundera på förändringar och nya projekt. Vad fungerade bra i fjol? Vilka växter frodades och vilka trivdes mindre bra? Naturligtvis är det inget måste att göra upp detaljerade odlingsplaner för varje år, utan precis som med det mesta då det gäller trädgård överlag så gör man det man tycker är roligt och låter bli om det känns mindre intressant.
Jag tycker om mitt grönsaksland och brukar göra en ganska grundlig plan för varje nytt år. Landet är indelat i fyra delar med gångar emellan. Det gör att det blir enkelt att få växtföljden rätt.
I en ruta sår jag ärter, bönor och en påse blandade gröngödslingsväxter som alla samlar näring till jorden genom sina rotknölar med kvävefixerande bakterier.
I nästa ruta, där ärterna och bönorna växte i fjol, planterar jag näringskrävande växter som kål och grönkål, broccoli, blomkål, purjolök, vitlök och squash.
I den tredje rutan hamnar mindre näringskrävande växter som morot, lök och sallat. I den fjärde rutan platsar potatisen. På det här sättet får växterna byta plats stegvis varje år. Det minskar risken för jordtrötthet och för att sjukdomar och skadedjur som bara angriper en specifik växt ska få fäste i jorden.
Jag funderar också igenom rabatterna – och planerar nya! Visst kan man tänka på att välja växter med olika höjd och olika blomningstid, på matchande färger och på olika intressanta blom- och bladformer, på att låta vissa växter fungera som huvudrollsinnehavare och andra mer som lugnande utfyllnad. Viktigast av allt för att lyckas med sina rabatter är ändå att välja växter som gillar läget.
Har man en torr och solig rabatt är det ingen större idé att kämpa med att få ormbunkarna att trivas. Istället satsar man exempelvis på rudbeckia eller salvia som trivs med mycket ljus och klarar torrare jordar.
I skuggan bakom huset är det lönlöst att plantera växter som vill ha mycket ljus. Där passar istället skuggtåliga växter. Genom att välja växter som trivs med just de förutsättningar som växtplatsen erbjuder får man mindre arbete och mer välmående växter.
Förodla inomhus
Nu är det dags att så ettåriga växter som behöver lång tid på sig för att hinna blomma eller ge skörd under den korta sommaren. I mars–april brukar det vara dags att så till exempel tomater, lobelia, petunia och tagetes. Squash, gurka och luktärter kan sås i maj.
Antingen sår man fröna ett och ett i varsin liten kruka eller också strör man ut dem glest i en lite större behållare. Det finns speciell såjord som passar bra då man ska driva upp små plantor, men ofta lyckas sådden bra också i helt vanlig jord.
Efter sådden håller man jorden fuktig men inte genomblöt. Lite genomskinlig plast med ventilationshål ovanför krukan gör att fuktigheten blir jämnare. Då fröna har grott fortsätter man att vattna försiktigt så att plantorna aldrig torkar ut helt och hållet men inte heller är genomblöta hela tiden.
Då småplantorna har ett par hjärtblad och ett par ”riktiga” blad, eller då krukorna man sått i börjar se små ut i förhållande till plantan, är det dags att plantera om i större kärl. De små plantorna trivs allra bäst och blir finast om de får stå i ett svalt rum (gärna under tjugo grader) med så mycket ljus som möjligt.
Har man inget fönster som är riktigt ljust kan man ta hjälp av en växtlampa. Ju varmare och mörkare växtplatsen är, desto klenare och tanigare blir plantorna. Småningom, då plantorna vuxit till sig lite, mår de bra av att få lite näring i bevattningsvattnet. Vanlig krukväxtgödsel fungerar bra.
Då risken för nattfrost är över är det dags för utplantering. Först behöver plantorna avhärdas. Då blir omställningen inte för stor från det skyddade livet inomhus ut till hårda vindar, gassande sol och kyliga nätter. Man avhärdar plantorna genom att ställa ut dem på en skyddad plats i skuggan en stund varje dag och tar in dem igen till natten. Efter en vecka är plantorna redo för permanent utevistelse.
Pynta och plantera
Inget ger mig så ljusa vårkänslor som de första vårlökarna i rabatterna och en kruka violer på trappan. Det finns flera utplanteringsväxter som klarar lätta frostnätter och som passar bra då man vill ha lite försmak av våren.
Penséer och violer hör till klassikerna. De överlever temperaturer på ner till sju minusgrader. De slokar och ser hemska ut efter en frostnatt men så snart temperaturen stiger kvicknar de till igen. Tusensköna (Bellis), olika vivor (Primula) och förgätmigej är andra växter som klarar lite kyla och som lyser upp i vårkrukorna.
Tidiga vårlökar som pärlhyacint, snödroppe, krokus och scilla passar också bra i planteringen. Ofta finns de att köpa färdigt uppdrivna i blom-steraffären, men man kan också gräva upp en klunga från trädgården och plantera tillbaka lökarna i rabatten då blomningen är över. Vill man fylla upp krukan med något grönt fungerar murgröna bra. Eller varför inte ta vara på de små barrväxterna från julgrupperna?
Även om alla de här växterna är köldtåliga har de ofta tillbringat hela livet i ett skyddat växthus då man köper dem. Därför behöver de avhärdas innan man planterar ut dem. Ta in krukorna till natten den första veckan så att växterna får vänja sig med uteklimatet gradvis.
Text och foto: Johanna Granlund
 

0
    0
    Din köpkorg
    Din köpkorg är tomTillbaka till butiken